Forskare vid Linköpings universitet har beräknat storleken på den svenska vildsvinsstammen jaktåret 2024–2025, före och efter jakt och övrig dödlighet till 570 000 respektive 318 000 djur. I en annan studie som utförts av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beräknades vildsvinsstammen inom fem mindre områden uppgå till i genomsnitt 57 vildsvin per tusen hektar.

För fyra år sedan hade nog många med mig en tro och förhoppning att tiden som nu har gått skulle ha gett ett säkrare och rättvisare förhållande i jakten och skyddet för oss jägare och djurägare på landsbygden. Men nästan allt som utlovades av självsäkra och ansvarsfulla representanter för den nu sittande regeringen med stödparti har misslyckats.

Jaktåret 2024–2025 vände älgavskjutningen uppåt. 2025–2026 fortsatte den att stiga.

Fråga 11 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Den ihållande trenden inom svensk viltförvaltning är att vi går från allmän jakt som den beståndsreglerande delen av förvaltningen, till att en allt större del utgörs av skyddsjakt. Ett exempel är besluten att tillåta skyddsjakt på dovhjort i hela län, när skadeproblematiken är lokal.
Anser du att detta är en utveckling i rätt riktning?

Att skjuta en stor älgtjur är något som många jägare drömmer om. För att tjuren ska vara i medaljklass så är det framför allt utlägg och skovelbredd som ger höga poäng.

Fråga 10 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Under mandatperioden 2018–2022 uttalade en riksdagsmajoritet vid flera tillfällen att det var nödvändigt att bilda en jakt- och viltmyndighet med placeringsort utanför Stockholm. Något som yttrades i flera tillkännagivanden till dåvarande regering. Tidöregeringen har utrett frågan, men inte inrättat någon ny myndighet.
Ska en ny viltmyndighet som också tar över hanteringen av vapenlicenser bildas? Om ja, när ska den vara på plats?

Sverige har omkring 300 000 jägare. De utför varje år ett omfattande arbete för viltförvaltningen, trafiksäkerheten, livsmedelsförsörjningen och naturvården. Ändå upplever många jägare att politiken och myndigheterna gör det alltmer komplicerat att bedriva jakt. Det handlar om allt från rovdjursförvaltning till jakt på statens mark. Det är dags att ändra inriktning.

Fråga 9 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Under många år har regeringar och myndigheter krympt jakten. Det gäller i synnerhet jakten på fågel där sju arter försvunnit ur jakttidtabellen de senaste 25 åren – bland annat ejder, brunand och enkelbeckasin – utan att några särskilda biologiska skäl har talat för det. Ytterligare tre föreslås utgå vid nästa jakttidsbeslut och utöver det blir jakttiderna allt kortare, till exempel på kråkfåglar.
Vilka faktorer anser du ska vara avgörande när jakttidsbeslut tas?

En vecka in i björnjakten är den sedan flera dagar över i flera län – medan den i andra län pågår för fullt.

Antalet lösta statliga jaktkort har minskat under flera år, men nu har trenden brutits. Jaktåret 2025–2026 ökade antalet med över 11 000 personer.